karakalen

Ozelot (Leopardus pardalis - latin pardalis, "liten leopard") är ett kattdjur inom underfamiljen Felinae, som lever i Syd- och Centralamerika. Namnet (engelska ocelot) härleds från nahuatl ocelotl och aztekiska tlalocelot.
Ozeloten är med svansen ungefär 100 till 150 cm lång. Den är 45 cm hög vid skuldran och har en vikt mellan 10 och 16 kg. Kroppsformen liknar delvis lodjurets, med ganska långa ben, särskilt bakbenen, men i ozelotens fall är svansen längre.
Djuret har en gulbrun päls med ringformiga mörka fläckar. Innanför ringarna är pälsen mörkare än utanför. Vid halsen liknar fläckarna remsor och på benen punkter.
Ozeloten lever i Centralamerika och i norra och mellersta Sydamerika. Begränsning i norr är Texas och i söder Argentina. Katten föredrar regnskog och mangroveskog, den ogillar öppen terräng.
Ozeloten lever ensam och är huvudsakligen aktiv under dygnets mörka timmar. Under dagen vilar den i träd. Den jagar mest på marken men klättrar bra. Byten är små däggdjur och fåglar; men ormar, små hjortdjur och svin tar ozeloten också ibland. Vanligaste bytesdjuret är agouti.
Ozeloten stannar alltid i samma område och hanars revir överlappar honors. Området för en hane blir ibland 31 km² stort medan reviret för en hona bara är 14 km² stort. Hannar utökar reviret ofta.
Parningen kan ske året runt. Två och en halv månader efter parningen föder honan 2 ungar. Efter ungefär sju veckor slutar honan att dia, och två år efter födseln lämnar ungarna reviret.
Pälsen från ozeloten har varit starkt eftertraktad. Bara USA importerade året 1969 133 000 ozelotpälsar. Därför var djurarten av IUCN tidvis listad som sårbar (vulnerable).[1] Idag är det förbjudet att handla med produkter som härstammar från ozeloten. Det gäller också privata affärer samt försäljning av produkter i andra hand. För ozeloten finns dock hopp - i stora delar av dess utbredningsområde har artens ställning stärkts efter pälshandelsförbuden och sedan områdets tidigare topprovdjur, jaguaren, försvunnit eller försvagats.h
Ozelotens päls har också gjort den eftertraktad som förebild inom tamkattavel och i vissa länder (främst USA) erkänns ocikatt som officiell raskatt. Rasen har dock inga anlag från ozelot utan härstammar från abessinier och siames med inslag av amerikansk tabby

genetten

Denna art blir 50 cm lång, 15-17 cm hög över bogen och har en svanslängd på 40 cm. Kroppen är utomordentligt smal, huvudet litet och baktill brett, nosen långt utdragen, öronen breda och trubbigt tillspetsade samt benen ganska korta. Pupillen liknar kattens och kan dra ihop sig till blott en smal springa. Pälsen är kort, tät och glänsande, färgen ljusgrå, stötande i gult, med mörka fläckar.
Vanlig genett förekommer i stora delar av Afrika och i södra Europa, i Spanien och Portugal, samt i Israel och på den Arabiska halvön. Den vistas såväl i skogiga och skoglösa som i släta och bergiga trakter. Födan består av små gnagare, fåglar och insekter. Genetten klättrar förträffligt och kan även simma.

Den vanliga näbbmusen är enbart cirka 50-80 mm lång och svansen blir cirka 30-55 mm lång. Den väger runt 3,5-15 g. Därutöver har den en svans på ungefär halva denna längd. På ryggen är pälsen mörk och ljusare på buken, även svansen visar den tvåfärgning, med en mörk översida och en ljus undersida. Svansen är från början pälstäckt, men individer som övervintrat har ofta pälslös svans, vilken även kan vara förfrusen i spetsen. Tänderna är som hos alla näbbmöss av släktet Sorex tvåfärgade med vit tandbas och rödbruna tandspetsar.
Den vanliga näbbmusen är den enda däggdjursart för vilken kunnat beläggas att även de celler som inte är könsceller har ett variabelt kromosomantal; hanarna varierar mellan 21-27 kromosoner och honorna mellan 20-25.Den vanliga näbbmusen är en god klättrare, och tar sig gärna in i hus för att övervintra. Arten är starkt revirhävdande. Den kan vara aktiv både på dagen och på natten. Födan utgörs huvudsakligen av daggmaskar, insekter och deras larver samt snäckor och ibland även av mindre ryggradsdjur.
Parningstiden ligger mellan april och oktober. De flesta ungarna föds tidigt under våren eller sommaren. Honan kan föda två till fyra kullar per år. Honan får vanligtvis 4 till 7 ungar per kull och ungarna är ungefär så stora som ärtor och väger bara 0,4 gram. Efter 20 till 22 dagar öppnar ungarna sina ögon för första gången och efter ungefär 30 dagar är de självständiga. De lämnar bon när de är en månad gamla. I naturen blir den vanliga näbbmusen cirka 16 månader gammal.

blåhaj

blåhajen är oerhört glupsk och har stor aptit. de kastar sig över stora byten som delfiner!

den slukar avfall från båtar och döda däggdjur som driver omkring i vattnet! en död blåhaj blir snart mat till de andra blåhajarna.

hajens hjärna är liten men luktorganet är väl utvcklat. blåhajen kan på mycket långt håll känna lukten av blod från en skadad fisk eller från utkastade färka fiskbitar från en fiskebåt som är ute hajfiske.

pungdjävulen

pungdjävulen finns på tasmanien! på den 30 mil långa ön har pungdjävulen sitt sista fotfäste efter att ha varit vanlig på hela australiens kontinent. i tasmanien otillgänliga bergstrakter försöker den att överleva. djuret har fått sitt namn på grund av djävulska utseende när den öppnar sitt röda gap och morrar. pungdjävulen är ett nattdjur. tasmaniens befolkning kallar den kort och gott DEVIL.

ökenräv

i skymningen smyger sig ökenräven på jakt efter ödlor ,ökenråttor, insekter eller fåglar är solen ännu starkare sätter den sig och spanar efter byte.

ökenräven ligger under dagen i sitt gryt och den heta ökensanden .på hösten får öken räven

liksom får tjockare päls.

på våren föder honan en kull på 3-4 valpar.ökenrävarna ser ut som hunvalpar och deras avkomma är riktiga charmtroll! därför fångas de och säljs!

spindlar

spindlar är ryggradslösa rovdjur med två kroppssegment,åtta ben,inga tuggande mundelar och inga vingar.det ser oftas av misstag som insekter av allmänheten men är det inte. spindlar hör till ordningen araneae en av flera inom den större klassen arachnider en grupp som också innehåller skorpioner ,gisselskorpioner ,kvalster ,fästingar ock lockespindlar. studiet av spindlar kallas araknologi.